Goldies Beauty Alice

Just nu så är det verkligen ingenting som motiverar mig, Alla hemskheter som har hänt detta år har verkligen sugit ur all energi från mig och jag har ingen lust att träna eller någonting.

 

Igår hade jag ett väldigt trevligt samtal med Pernilla från Sbywr. Jag och Alice är anmälda dit till nästa söndag. Då försökte jag få upp lite träningsvilja och känna mig pepp inför detta, så jag berättade om såret och att hon inte mår dåligt av det men att det ser lite trist ut. Nu är jag dok fortfarande väldigt velig på om vi ska åka. Det sista jag vill är att förstöra någoting med läkningen bara för att jag vill tävla.

 

Planen för nästa vecka är att se hur det ser ut på lördag och besluta då om vi åker eller inte. Alice välmående kommer alltid först. Vi kommer dessutom inte ha hunnit träna någonting så det gör inte heller saken så rolig. För mig så känns det inte så kul att åka till en tävling när man inte har en aning om formen öht.

 

Oavsett om vi åker eller inte nästa söndag så vet jag inte hur det kommer se ut vid KM. Så jag är osäker på om vi ens kommer dit.. Vi får se, det är en månad kvar och mycket kan hända.

 

Förhoppningsvis så kommer besöket hos veterinären att ge frukt. Jag har nu efter lite konsultation av T en riktlinje att gå på när vi är där. Det är någonting som känns bra då jag tidigare varken vetat ut eller in. Nu kan jag stå på mig och försöka hitta en lösning för stackars Alice så att hon kan bli bra.

 

Det är tur att hon är så himla mysig ändå. Nu när jag är hon henne och pysslar både innan och efter jobbet så brukar vi klia och mysa lite efter att jag smörjt in henne. Det om nått får mig att orka dag ut och dag in med allt detta, för det är ju för att hon ska bli bra.

 

Lite bilder från boxen idag. På söndag är det installning.