Goldies Beauty Alice

Wow! Jag svävar nog fortfarande lite på moln efter dagens pass med Alice.

 

Jag och S passade på att njuta av det fina vädret och idag var det dags för Alice första uteritt utan människa på marken.

 

Lugn i stallet även om hon var lite sne över att behöva vara kvar inne när alla andra hästar fick gå ut. Hon lugnade sig dock när jag började borsta och fixa.

 

Började sedan med att checka av henne på marken medan S hoppade upp. Hon lyssnade fint och var verkligen vaken men lugn. Efter det så promenerade vi från stallplan medan S red bredvid, hon var fortfarande vaken på mig och verkligen med på noterna.

 

Hoppade sedan upp efter att ha checkat av att hon gav huvudet till mig och var mjuk. Körde alla säkerhetsregler och lät benet verkligen stryka över korset. Fortfarande inga tecken på att hon spände sig eller dyl. Bad henne sedan att gå och efter ett par steg så började hon fjanta sig lite och ville inte alls gå på vänster sida av vägen och verkligen inte bredvid Athena. Tog tag i det på en gång och visade att vi går där jag vill och du fokuserar på uppgiften. Efter det var det inga problem och hon pinnade på så bra. Det är kul att se att hon har ett naturligt driv och det vill jag verkligen ta vara på.

 

Lite spända var hästarna när de skulle förbi ett hus med en massa hundar. Dock så gick det bra och vi pinnade på. Red fram tills att vi skulle förbi en motorcykel som stod och brummade på tomgång vid vägen. Eftersom jag inte visste hur hon skulle reagera och den äldre hästen spände sig så hoppade jag av och så gick vi förbi. Det är dumt att äventyra när det går så bra.

 

Fortsatte på marken ett tag och vi vände tillslut. Valde att inte vända hem utan fortsätta rakt fram i korsningen mot vändplan. När jag skulle hoppa upp i korsningen så ville hon inte alls ge mig huvudet mjuk och stå stilla när jag bad om det. Vi tog tag i det tills hon slappnade av och tuggade. Då hoppade jag upp igen och hon var mjuk och följsam.

 

Red bort till vändplan och hon fortsatte med samma driv som tidigare. Lugn och fin men var lite tveksam med att gå över mark som var lite sank. Var lugn men bestämd och tillslut så gick hon. Mycket beröm och klappar medan hon tuggade.

 

Efter det så blev det in i skogen och hon lyfte på fötterna lugnt och fint. På vissa ställen så var det sankt och hon sjönk ner lite. Dock fick hon inte panik utan ökade bara takten lite och kämpade på. När vi skulle gå fram där hon aldrig gått förut så hamnade vi först. Dock så visade jag vart vi skulle och hon gick dit! Jag är så stolt över henne!